Medströms och motströms

Förverkligande av en idé: implementering av en ny teknik, process eller tillämpning möter ofta en skeptisk åhörarskara. Med all rätt. Att vara ifrågasättande till flygmaskinens säkerhet eller nyttan i elljuset är naturligt. Innan tekniken är mogen för storskalig implementering är en utförlig granskning av densamma ett nödvändigt ont – den skapar och formar förutsättningar för en lyckad systemomställning. Vidare är det också intressant att granska andra alternativ, väga för- och nackdelar mot varandra och skapa en kunskapsbas för välgrundade beslut på kort och lång sikt. Det går att dra liknelser till uppackning efter bostadsflytt: det går onekligen att tömma flyttkartonger och placera prylar utan vidare eftertanke eller systematik, men i längden är det absolut mest fördelaktigt om besticken finns i kökets lådhurts och om tandborsten finns i badrumsskåpet, snarare än motsatsen.

Solcellsanläggningar har installerats och driftsatts i större skala i Sverige i cirka tio år. Under dessa år har tekniken utvecklats och förbättrats. De ekonomiska incitamenten till en investering har delvis stärkts av initierade stödsystem och tillämpning av ekonomiska styrmedel.  Framför allt är det dock kraftigt sjunkande investeringskostnader som har varit nyckeln till att avkastning idag är möjlig inom en rimlig tidsrymd.

Pionjärer banar väg för teknisk utveckling

Investeringskostnaden i solcellsanläggningar har sjunkit över tid, och samma trend är att väntas även kommande år, om än i en lägre takt. Effekten av den ökade efterfrågan är att produktionen av solceller och paneler har kunnat effektiviserats, produktionskostnaden minskats och således även priset på produkten. Det är alltså tack vare pionjärer som tidigt vågade investera i omogen teknik, utan större förväntan på ekonomisk avkastning, som det nu är möjligt att räkna hem investeringen. De har dessutom banat väg för utformningen av nödvändiga reglementen, föreskrifter och förordningar. Dessa pionjärer har simmat motströms för att möjliggöra teknikens framskridande och utveckling. Mot krånglig byråkrati, otydligt formulerade spelregler och låga inkomster.

Så skapar vi rätt förutsättningar för små- och medelstora företag

Idag är tekniken mer mogen än någonsin. Tidigare nämnd granskning av tekniken är nu färdig: att installera en solcellsanläggning är inte längre en nymodighet, utan ett tekniskt system som är här för att stanna. Hindren för en ytterligare accelererad investeringstakt i tekniken bör därför minskas, om inte rivas helt:

  • Inför energirot för privatpersoner. Vid en förlängning av investeringsstödet snabbar en förkortad kö på processen vid ansökan för företag, föreningar och organisationer.
  • Se över definitionen av mikroproducent för att stärka möjligheterna för små- och medelstora företag att göra avkastning på en solcellsinvestering.
  • Utöka undantaget för energibeskattning, så att det även gäller för anläggningar med en storlek större än 255 kW.

För att omställningen av det svenska energisystemet ska ske på önskvärt sätt, med mindre utsläpp och förutspådd ökad efterfrågan av elektricitet, inom en överskådlig framtid, är det absolut nödvändigt att producera mer elkraft. Solel är inte den enda lösningen, men kommer med största sannolikhet vara en del av den. Låt därför solcellsentusiasten att få simma medströms, för pionjärens och det svenska energisystemets skull.

---

Emil Eriksson är utbildad civilingenjör i Energisystem vid Uppsala Universitet och arbetar i Framtidens Solel som koordinator i Uppsala och Sörmlands län.