Så använder vi solelen i framtiden

– Solel som en del i fastighetens energisystem

Letar du också efter framtidens energilösningar, som ger solpanelerna bättre lönsamhet samtidigt som effektbalansen i elnätet upprätthålls? Är du nyfiken på morgondagens möjligheter och intresserad av ny teknik – här är några av mina reflektioner! Baserat på min senaste trendspaning kan jag konstatera att smarta elsystem, batterier och delning via mikronät är lösningar som idag förväntas ingå i fastighetens elsystem.


Foto: Stuns.


Hur använder vi solel?

Av den solel som produceras i den privata fastigheten används i genomsnitt 50-70% direkt och resten blir överskott (läs mer här genom att klicka på länken). Detta beror till stor del på att produktionen är störst mitt på dagen medan konsumtionen är störst på morgon och kväll. Idag finns främst två sätt att hantera överskottet: Mata ut på elnätet eller lagra i dyra batterier. Vanligast är att sälja överskottselen, antingen direkt till elnätet eller via elhandlare. Men nog vore det praktiskt om det fanns fler alternativ att välja på. Speciellt om en vill öka andelen el som kan användas direkt i fastigheten.

Utmaningar med solel

Elpriset:
Den vanligaste ersättningen för överskottselen är timspotpris, vilket i regel är lägre än vad du får betala för att köpa el från elnätet. Timspotpriset är alltså det rörliga elpriset som sätts av den nordiska elbörsen Nord Pool, vilket avgör hur mycket du får betalt för din el när du säljer den.

Eftersom solelproduktionen förväntas öka blir tillgången högre, vilket kan leda till att timspotpriserna sjunker. Detta är något som redan skett i Tyskland och kan tänkas ligga bakom deras höga andel av egenanvänd el. 



Foto: Stuns.

​Är det bättre att satsa själv?

Det finns alltså en risk att ersättningen blir ännu lägre i framtiden, vilket för många är en morot att öka konsumtionen av den egenproducerade solelen.

Stödformer:
Framtidsutsikterna för de olika stödformer som finns för solel, exempelvis skattereduktion och nätnytta, är osäker då ingen av dem är tidsbestämda.

Ett färskt exempel är att investeringsstödet för privatpersoner sänktes 2019 från 30% till 20% . Detta gör att fler förväntas få stödet men till ett lägre belopp. Det gör också att vi i Sverige har kvar skatteåterbäringen per kWh medans grannländer som Tyskland och Danmark slopat detta.

Utvecklingen tar tid

Teknik:
För att tekniska lösningar ska bli hållbara behöver de anpassas till vårt beteende och behov. Dessutom måste de vara praktiska och uppfylla lagkrav . Behovet påverkas av bland annat elpris, stödformer och ekonomi vilket gör att förutsättningarna kan ändras på kort tid. Problemet med all utveckling är att det tar tid, och många lösningar är fortfarande i utvecklingsstadiet. Trots det tar teknikutvecklingen stora steg framåt varje år och mycket forskning bedrivs för att ta reda på vad vi behöver i framtiden.



Foto: Stuns.

Hållbara förutsättningar är lösningen

Gynna solel:
En större efterfrågan på solel behövs i framtiden så att elhandlarna kan erbjuda högre ersättning för överskottselen . Här kan en som konsument göra stor skillnad, även om en inte har egna solpaneler. Dessutom skulle ett tidsbaserat stödsystem öka den ekonomiska säkerheten om en vill investera i solel.
 
Spara el:
Enligt många forskare och yrkesverksamma inom solbranchen kommer batterier ingå som en naturlig del i fastighetens energisystem. Batterier förväntas bli billigare och mer effektiva , vilket skulle göra dem mer lönsamma jämfört med idag. Fördelen med batterier är att elen kan sparas och användas vid ett senare tillfälle, vilket har en positiv effekt både i plånboken och för elnätet då det motverkar effekttoppar. Än så länge domineras marknaden av litiumjonbatterier, men saltvatten , vätgas  och bomull  är exempel på spännande material som skulle kunna utgöra en del av framtidens batterier.
 
Smart el:
Många har redan investerat i smarta ellösningar  i form av smart-plugs eller liknande lösningar. Nästa steg är en helhetslösning som integreras i hushållet. Flera av de större aktörerna på marknaden erbjuder lösningar för att öka egenanvändningen av el, oftast i kombination med batterier. En av de lösningar som lyfts fram är Energy Management System (EMS) som i grunden är ett smart energihanteringssystem för att övervaka, styra och optimera användningen. Målet är att sänka energiförbrukningen genom att starta eller stänga av apparater i fastigheten baserat på energitillgången. Dessutom kan överskottselen användas till att ladda elbilen, värma vatten eller starta diskmaskinen.
 
Täcker försäkringen om en inte är hemma? Ja! Försäkringen gäller som vanligt så länge allt är installerat korrekt och en inte startar tvättmaskinen precis innan en två veckors solsemester.



Foto: Stuns.


Virtuell lagring och dela med grannen

Nästa steg i utvecklingen blir troligtvis att dela den egenproducerade solelen med grannar via mikronät eller använda virtuell lagring (VPP). Mikrodelning är i försöksstadiet  men VPP finns ännu inte på den svenska marknaden. Något förenklat är VPP (Virtual Power Plant) ett nätverk av decentraliserade kraftkällor, flexibla elförbrukare och lagringssystem. Källorna, exempelvis solanläggningen på din fastighet, är sammankopplade och el kan skickas mellan dem via ett centralt kontrollrum.

VPP möjliggör mer avancerad styrning, balansering och optimering av både enskilda produktionsanläggningar och större komplexa system. Det möjliggör också förutsättningar för bättre användarprognoser vilket i sin tur medför en effektivare balansering av utbud och efterfrågan.

Målet är att minska belastningen på nätet genom att fördela och använda tillgänglig el utan att mata ut det på nätet . Än så länge är varken mikrodelning eller VPP tillgängligt på den svenska marknaden, men personligen tror jag att vi i framtiden både kommer behöva och vilja ha möjlighet att välja dessa lösningar.

Kartläggning av användning

Utifrån dagens förutsättningar och den teknik som ligger i fokus har jag tagit fram en graf för att visualisera en tänkbar teknikutveckling inom en 15 årsperiod. Den utgår från en egenanvändning på 50%. I framtidsscenariot antas egenanvändningen öka till ca 90% via smarta elsystem, batterier, delning och virtuell lagring. En mindre andel förväntas säljas som överskott, men då framtiden för ersättning och stödformer är osäker antas att denna del är liten.

Figur: Stuns Energi.

Just nu pågår flera projekt runt om i Sverige med fokus på hur vi använder el idag och hur vi förväntas använda den i framtiden. Ett stort fokus finns på att kartlägga beteendemönster för att kunna anpassa tekniken, men många projekt testar framtidens teknik redan idag för att identifiera vad som krävs för att lösningen ska passa in elsystemet och vår vardag.

Inom projektet Framtidenssolel görs löpande trendspaningar och kommande tekniker och fynd inom området lanseras via webb och nyhetsbrev – håll utkik!


Louise Bartek
Stuns Energi