Vad händer med solelen när krisen kommer?

Det har blivit mer och mer populärt att prata om kriser och beredskap. Detta kan gälla allt ifrån pandemier till flyktingkriser och klimatkollaps. Under 2020 når detta en höjdpunkt till exempel genom en totalförsvarsövning för både den civila och militära beredskapen i samhället. Detta är en förberedelse och organisering som har blivit aktuellt att testa redan i början av året, med tanke på spridningen av coronaviruset.

Är energisystemet pålitligt?

För att samhället ska flyta på smidigt är det också nödvändigt med en robust och tillförlitlig elförsörjning. Samtidigt ser vi i energisystemet idag trender som en större andel variabel elproduktion, elektrifiering av både industri och transporter, digitalisering och stora effektuttag till datorhallar och fabriker, och redan nu områden med brist på överföringskapacitet på elnätet. Vissa är mycket oroliga för hur elsystemet någonsin ska kunna fungera på ett annat sätt än idag, medan andra ser ett stabilt framtida elnät som är mer flexibelt där lagring och styrning väger upp för variationer och osäkerhet.

Solel har potential att stärka upp elnätet

Solel är något som kan ses som en del av utmaningen i och med att solelen sett över året producerar som mest när vi i Sverige använder som minst och att det finns en begränsad förutsägbarhet i solelproduktionen. Samtidigt är solel också en potentiell möjlighet att stärka upp elnätet med lokal elproduktion som kan minska lokal kapacitetsbrist och öka självförsörjningsgraden. I synnerhet i kombination med batterilagring ses många möjligheter för byggnader med solcellssystem att erbjuda energitjänster till elnätet.

Användning av egen el vid strömavbrott

En fråga som också väckts i detta sammanhang är vad som händer med solelen i ens egen fastighet om det i framtiden skulle bli vanligare med strömavbrott. Med egen elproduktion borde det ju vara möjligt att i så fall bara använda denna el istället för elnätet? Faktum är att det just finns möjlighet att använda solel som reservkraft, men för att det ska fungera måste solcellsanläggningen redan från början utformas på ett visst sätt. Till exempel ska anläggningar med optimerarsystem inte kunna fungera utan el från elnätet på grund av elektroniken i växelriktaren.

En intressant fråga är alltså hur vi ställer oss till framtiden och våra möjligheter till riskberedskap. Kanske kommer det inte alls bli vanligare med strömavbrott så att vi behöver förbereda varje solcellsanläggning att kunna köras frikopplat från elnätet. Vi kan dock se att denna fråga är något vi faktiskt behöver ta ställning till redan nu, eftersom möjligheten till beredskap är något vi väljer redan i installationsfasen. Med kraftigt ökande solcellsinstallationer är frågan om vi väljer att ha dessa med eller utan möjligheten att kunna köra i ö-drift, alltså utan elnätet om det blir strömavbrott.

Klimatet ökar behovet av förberedelse

Inte minst i klimatförändringarnas spår är det mycket svårt att veta hur det framtida samhället och energisystemet kommer att se ut. Om den civilisation vi har byggt upp kommer att helt kollapsa och att våra barn kommer leva i en postapokalyptisk dystopi med begränsade resurser, är mycket svårt att sia om. Däremot kanske det inte skadar att vara förberedd, om nu krisen skulle komma.


Ylva Gullberg
Energi och Klimat
​Region Örebro län