Framtidens Solel

Solelmässan 2020-en digital upplevelse

Att träffa branschfolk och andra solcellsentusiaster på en stor utställning, lyssna till experter och inspiratörer från företag som är längst fram i utvecklingen och gå runt och knapra på karameller brukar vara några av höjdpunkterna med Solelmässan. I år blev det inte riktigt så, att ställa om en jättemässa till en digital variant är inte det enklaste, men resultatet blev bra ändå.

Återblick och framtid

Två föreläsningssalar var igång under hela dagen. Under förmiddagen kunde vi lyssna till en återblick och en framtidsspaning av solcellsbranschen. Moderatorn Lars Hedström från Solkompaniet visade på hur olika myndigheter och energiorgan har prognostiserat solcellsutvecklingen, och ingen prognos har ens varit i närheten av den utveckling som skett. Lars poängterade att solcellstekniken faktiskt har varit densamma sedan den första nätanslutna anläggningen installerades 1984 i Stockholm. Erik Martinson från Svea Solar underströk att vi har all teknik som behövs vad gäller solceller och lagring för att implementera det i stor skala. Han ansåg att vi bör se ännu längre än att solelen ska stå för 5–10 procent av Sveriges elanvändning och att 20–30 procent är realistiskt. Vi fick höra Björn Sandén, professor på Chalmers, som menade att mycket kommer att förändras om vi får basenergin från sol och vind. Tekniken finns, men infrastrukturen bör ändras radikalt för att klara av detta.

Energigemenskaper och flexibilitet

Andra passet handlade om energigemenskaper, där vi fick höra Joachim Lindborg från SUST berätta om vad begreppet innebär och David Larsson gick igenom vad detta kan ha för inverkan på solelbranschen. Ett projekt som SLU driver kommer testa energigemenskaper och bjuder in aktörer som vill vara med och utforma en gemenskap. Klart är ändå att det är oklart hur energigemenskaper kommer att implementeras och fungera i verkligheten. Under eftermiddagen fortsatte intressanta föreläsningar om hur flexibilitet kan tillämpas som tjänst i ett framtida energisystem. Representanter från företag som leder utvecklingen berättade hur tjänster och produkter kan användas för att avlasta elnätet och samtidigt vara lönsamt. Samtidigt i den andra föreläsningssalen pågick 20 minuter långa sessioner där företag fick marknadsföra sin produkt eller tjänst. Sammanlagt var det cirka 500 besökare till mässan och de kunde även ta del av företagens montrar. För att prata med företagen kunde ett videomöte eller en chatt öppnas, något som var helt nytt både för arrangörerna och för besökarna. Framtidens Solel var representerade på mässan genom en monter som arbetsgruppen bemannade, och STUNS anordnade hela föreläsningsdelen och höll i moderatorrollen, bra jobbat! Energikontoret i Mälardalen höll i det övergripande arbetet med mässan och gjorde det strålande med tanke på förutsättningarna.

Montrarna som var med på solelmässan.
Montrarna som var med på solelmässan.

Vad tar vi med oss?

Det är svårt att ersätta fysiska möten med digitala, men Solelmässan erbjöd ändå ungefär samma upplevelse för besökare att lyssna till spännande föreläsningar och möjligheten att interagera med företag i branschen. Finns det något positivt då med en digital Solelmässa? Förutom att risken för smittspridning minimeras? Jo, jag räknade på klimatvinsten att ha en digital mässa istället för en fysisk. Till den fysiska mässan brukar det komma cirka 1000 besökare och 30 företag och vissa av dem kommer från andra länder. Ponera att snittpersonen har 30 mil tur och retur till mässan och åker en bensindriven bil. Det betyder att klimatvinsten blir 69 ton co2, alltid något!

Tack för denna gång och hoppas vi ses nästa år!

/Martin Heed