Framtidens Solel

För (debatt)klimatet

Under det amerikanska presidentvalet 2016 myntades begreppen ”fake news” och ”alternative facts”. Andra källor än från den egna preferensen började likställas med lögnare och påstods endast vilja svärta och motarbeta. Informationen i sig förkastades eller förringades. Kritiker dämpades genom den blöta filt av misstro som lades över debattklimatet. Ren statistik från välkända mätinstitut och teorier utvecklade på universitet från hela världen ifrågasattes dagligen. Om ett påstående upprepas tillräckligt många gånger blir lögnen snart sanning: ”ingen rök utan eld” heter det ju.

Donald Trump valdes senare till president och det världsomspännande klimatarbetet åkte på ett rejält farthinder. Under sin tid som president har kampanjen för en ökad brytning och användning av så kallat ”clean coal” tilltagit. Parallellt med detta har budskapet om att utvinning av skifferolja och gas är ”absolut nödvändigt för att bevara arbetstillfällen” basunerats ut till 300 miljoner amerikaner. Redan under presidentvalskampanjen utlovades att landet skulle skrivas ur Parisavtalet, ett löfte som nyligen infriades. Joe Biden har visserligen lovat att nationen åter ska ansluta sig till avtalet, men att återgälda fyra år av förlorat miljöengagemang och storskaliga insatser för klimatet är inte möjligt.

Slutsatsen som många drar är att utfallet från presidentvalet 2016 kommer ha stor negativ inverkan på det globala klimatarbetet för många år framöver. Både genom de direkta handlingar, eller icke-handlingar, som exemplifieras ovan, och genom det förändrade tonläget i debatten. Jag vill uttrycka en tro för att det senare kan komma att påverka det politiska spelet och klimatdebatten, i en väldigt stor utsträckning för en lång tid framöver, om inte problemet adresseras i tid.

Bilden visar ett fält med solrosor. På fältet står en gammaldags vindsnurra.
Bilden visar ett fält med solrosor.

Systematisk förkastning av vetenskapens resultat och förlöjligande av dess representanter får inte tillåtas att bli erkända verktyg att använda för att vända opinionen till sin fördel. En ständig och högljudd misstro till sakkunniga skulle undergräva det allmänna förtroendet för det bildade samhället och konspirationsteorier skulle komma att frodas som aldrig förr. Ett debattklimat där fakta ifrågasätts utan belägg ställer högre krav på bevisen, skapar längre ledtider samtidigt som det tar energi och sakkunniga bort från klimatarbetet. I ytterligheten skulle detta kväva vetenskapen och dess medarbetare.

Teorier och fakta ska absolut granskas kritiskt och ifrågasättas. Klimatmål och klimatfärdplaner behöver utredas och förankras hos majoriteten genom diskussion och öppen debatt. På en vetenskaplig grund, inte på basis av politisk hemvist eller i syfte att förvirra allmänheten. Det ödslar bara tid. Tid som är dyrbar, speciellt i en kontext där klimatarbetet är i centrum. För att klimatförändringarna inte ska gå för långt behöver världssamfundet nå konsensus om nödvändiga handlingar och spelregler nu, inte imorgon.

Genom att ihärdigt motbevisa alternativa fakta och konstant driva debatten mot konspirationsteoretikerna och dess anhängare vill jag tro att debatten kan återgå till det normala, och den naturliga tron på de sakkunniga återställas. Fortsätt driv diskussionen vid vuxenbordet, där vi kan enas om en väg framåt. Som tidigare nämnt: Det är omöjligt att återkalla de förlorade åren, men tillsammans kan vi se till att presidentvalet 2016 inte tillåts förstöra ännu fler år av klimatarbete. För klimatets skull, värna om debatten.





Emil Eriksson

Projektledare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *