Framtidens Solel

Hur värderar vi solcellernas hållbarhet?

Solceller och solel är en för mig en självklar del i ett fossilfritt och hållbart energisystem. Men har jag då tagit hela hållbarhetsperspektivet i beaktning vid detta ställningstagande? Jag tänker specifikt på de varningar som branschorganisationer kom ut med i slutet av mars i år, angående att de solceller som har producerats i Kina misstänks ha en koppling till tvångsarbete och det är ju inte alls hållbart.

Begreppet hållbarhet bygger på tre aspekter som tillsammans ska rama in hållbarhetsperspektivet. De tre benen är miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. För att uppnå en fullständig hållbarhet bör vi beakta alla tre aspekter. Tyvärr är det sällan alla aspekter tas hänsyn till och det är vanligt att begreppet används frekvent utan ett systemövergripande perspektiv.  

Det går nu att fråga sig om solceller verkligen kan klassas som en hållbar energilösning för framtiden. Själv tycker jag att svaret borde vara ett självklart JA men samtidigt är det svårt, allt beror på vad man själv vill belysa och jämföra med. För mig är solel en uppenbar del av ett framtida hållbart energisystem. Men jag blir ju nedstämd och konfunderad när varningar om tvångsarbete uppmärksammas. Jag ställer mig själv frågan hur ”hållbar” kan en produkt vara och ändå kunna klassificeras som hållbar?

Solel och hållbarhetsperspektivet

Om jag tänker på solceller och solel går mina tankar direkt till den miljömässiga fördel som solelen har jämfört med andra energislag, speciellt de fossila. Det är enorma mängder energi som solen levererar till jorden, på bara 2 timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som världens befolkning använder under ett år. Teoretiska möjligheter till oändligt mycket energi finns och tänk vad en bråkdel av denna förnyelsebara energi skulle kunna göra för vårt energisystem. Sverige har i stort sätt samma goda förutsättningar som exempelvis Tyskland och norra Centraleuropa att nås av en stor mängd solenergi som faller in på oss. Så även om vi tror att vi ligger långt norrut och solen inte är lika stark ger den oss mycket energi som kan tas tillvara på. Jag anser också att solel är ganska demokratisk i och med att alla har möjlighet att kunna producera sin egna förnyelsebara el lokalt, det är en energilösning som är decentraliserad och kan förse även de mest avlägsna fastigheterna med el.

På bara 2 timmar tar jorden emot lika mycket energi av solen som världens befolkning använder under ett år.

Hur ligger det då till med den ekonomiska biten av hållbarhet? Jo det går enkelt att säga att solel är en av de mest ekonomiskt hållbara energislaget om man jämför med alla andra energikällor per MWh. Prisutvecklingen på solceller har explosionsartat minskat de senaste åren. Enligt OurWorldinData har solceller minskat i pris med ca 90 % de senaste 10 åren och med 99,6 % sedan mitten av 70-talet! 2019 var solel tillsammans med landbaserad vindkraft de billigaste energislagen per MWh, men att tillägga ligger även vattenkraft bland de billigaste alternativen. Det är en relativt låg investeringskostnad jämfört med andra energislag och har en livs längd på minst 30 år utan större rörliga kostnader. Solel är även marknadsmässigt konkurrenskraftig, även om stöden för solcellsinvesteringar minskat och försvunnit i Sverige så har installationen kraftigt ökat de senaste åren.

Det är alltså lätt att slå fast att solel är både miljömässigt och ekonomiskt hållbar men hur är det då med det tredje aspekten av hållbarhets begreppet, den sociala aspekten? Hur påverkar de uppmärksammade varningarna om produktionsförhållandena i leverantörskedjorna solcellernas hållbarhet?

För att få rätsida på denna problematik kan det vara bra att förstå vad som har sagts angående detta. Enligt människorättsorganisationer uppskattar de att över en miljon ur den muslimska befolkningen i Xinjiang-provinsen i Kina kan ha förts bort till så kallade omskolningsläger. Kinesiska myndigheter hävdar däremot att det handlar om arbetsmarknadsprojekt. Rapporterna som kom ut i slutet av mars i år pekar på att solcellstillverkarna har, som de säger, djupa kopplingar till det statliga kinesiska industriprogrammet där det finns risk för att människor deltar under hot eller tvång. Peking nekar till dessa anklagelser och ytterligare undersökningar, revisioner och kontroller behövs för att helt få klarhet över situationen. Men det går ju ändå med klarhet att säga att något är fel i produktionskedjan och att det inte är rätt att utnyttja människor och förtrycka mänskliga rättigheter i jakten på billiga produkter. Det är egentligen inget nytt att produkter som kommer från Kina, och andra delar av Asien, har en koppling till tvångsarbete. Klädesindustrin, som exempel, har länge haft problem med detta och det har uppmärksammats ett flertal gånger att det har skett stora brister i leverantörskedjorna.

Om jag drar paralleller till när jag är i mataffären, då jämför jag alltid olika produkter med varandra och det är många aspekter att ta hänsyn till. För livsmedel är det exempelvis om det är ekologiskt odlat, ursprungsland, hur lång transportvägen är, om produkten är producerad i ett konfliktdrabbat område, bidrar produkten till skövling av regnskog, vet jag om det är dåliga arbetsvillkor där produkten kommer ifrån, bekämpningsmedel, biologisk mångfald, såklart pris och mycket mer. Detta är några av de saker jag försöker tänka på i affären, det kanske låter som ett heltidsarbete för mig att gå och handla men det är det inte. Det finns aldrig en perfekt produkt som kommer uppfylla alla mina krav men jag måste själv prioritera vad jag tycker är viktigt genom att ställa de olika aspekterna mot varandra. Jag tänker att det är samma inom andra branscher och inte enbart för livsmedel.

Bilden visar en person som kupar en lysande glödlampa med sina händer.
Bilden visar två händer som håller i en lysande glödlampa. Bild: Unsplash.com

Konsumentkraft kan påverka marknaden

Vi konsumenter med vår konsumentkraft kan påverka marknaden. Se till vad Du anser är viktigt och gör ett medvetet val. Om jag applicerar detta på mig själv så tycker jag att solel är nödvändigt och en självklar del i det framtida energisystemet. Men med det sagt tycker jag inte att det är acceptabelt att solcellerna kommer från tvångsarbete och arbetsförhållanden där mänskliga rättigheter i fara. Det tar emot mycket att en sådan bransch som jag ansett är en självklar del i lösningen på hållbarhetsfrågan har ohållbara leverantörskedjor. Men hur kan vi förhålla oss till detta?

Vi behöver solel i vårt framtida energisystem och att ha möjligheten till att generera egen el lokalt är något fantastiskt. Det finns nästan ingen annan elproduktion som går att göra så kostnadseffektivt, miljömässigt smart och lokalt. Mer decentraliserad solel i energisystemen kan till och med förenkla och underlätta transformations- och överförningsproblem som annars kan uppstå i ett centraliserat energisystem.

Något vi alla kan göra är att ifrågasätta och ställa krav på var solcellerna kommer ifrån och hur de produceras. Konsumentkraften är stark och med tillräckligt många viljor så kommer marknaden att ändras. Ställ frågan om hur och var har solcellerna producerats. Gör det till en rutin och standard. När man väl har underlagen om produktionen och framställningsförhållanden kan man ta ett medvetet beslut vilken leverantör och producent man väljer. Branschorganisationen Svensk Solenergi sätter krav på sina medlemmar om etik och produktionskvalitet, det borde alla konsumenter även göra.

Ställ frågan om hur och var har solcellerna producerats.

Till alla konsumenter: Ställ frågan om var och hur solcellerna producerats. Om leverantören inte kan eller vill svara på frågan så har ni ert svar där, välj en annan leverantör.

Till alla leverantörer och installatörer: Ställ samma fråga och kolla upp era egna leverantörskedjor. Ifrågasätt och ställ sedan krav på hållbart producerade solceller, inkluderat såklart social hållbarhet.

Det vi kan göra är att ifrågasätta och ställa ordentliga krav på branschen. Sedan ta medvetna beslut och välja det alternativ som vi tycker är bäst utifrån våra egna prioriteringar oavsett om vi är konsumenter, leverantörer, installatörer eller en branschorganisation.

Kom ihåg är att perfektion är svårt att uppnå men försök ta hänsyn till hela systemperspektivet. Inkludera alla hållbarhetsaspekter i ditt val, för vi vill ju uppnå en mer hållbar värld.

Milian Nelzén

Utvecklingsledare Energikontoret Östergötland

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *